lördag 20 augusti 2011

Lördags göra.

Lördag ....o regnet öser ned ...vad göra???
Kanske är de en liten pysseldag idag :)
Vi får väl se vad som händer....
Här avbröt jag början på inlägget ,gubben
kom o sa vi skulle åka till Borlänge ...okej
jag ska bara ...nääää vi åker nu...okej kommer.
Men fick inte mycke med hem hi hi en
liten kruka o en solcells grej att hänga ute.


Ursäkta bildkvaliten urusel ,fattar inte
varför bakgrunden vart så klar hmmm
Ska se ikväll om den lyser upp lite hi hi
Fick en utmaning av goa Jessica igår tror
jag de va (ni vet åldern) jag skulle skriva om
en person som betytt mycket för mej... svårt..
men jag spar de till i morgon måste fundera
lite till:)

Men tänk va mycke tokigt folk de är ute
efter vägarna ,tror inte de finns nått som
kan reta upp en så .... efter 90 väg ligger
folk på 75-80 km men HALLÅ!!! gasa på.
Att dom inte bötfäller sånt folk i stället .
Inte konstigt att de blir galna omåkningar.
Fortkörare håller sig undan iallafall :)
Fy de regnar här än ,så trist men till i
morgon har jag beställt sol iallafall (ni vet
de där med fönstren)
Ha nu en helt underbar dag alla mina
goa vänner .
Tack för att ni alla finns :) ni är bäst.
Kramizar till er alla .



3 kommentarer:

  1. Söt solcellsgrej :)

    Ja, usch ja vad det skapas många dumma trafiksituationer när folk bromsar upp övriga trafiken. Håller med dig fullständigt!

    Ha en fin kväll!
    Kram kram

    SvaraRadera
  2. God kväll min söta vän, ja här har vi klarat oss ffrån regn,,, så jag har målat lite. Härligt!!
    JA du det där med långsamtkörare håller jag med om, Jag ska berätta varför.
    Min wiplash fick jag pga det...
    För 16 år sedan var jag och min man på väg längs E4.an Från Norrköping och söder ut. Innan Mjlöby kör vi rakt in i en stillastående bil i höger körfält... En man som är 79 år har kört väldigt sakta skapat kö och omkörningar.
    Han upptäcker att han är i Mjölby och skulle varit i Linköping. Några mil tidigare.
    Han saktar in för att vända... Då kommer vi i 110 km. Kör rakt in i hans bak. Och det första han "skäller" säger till oss är. Ni kör så fort nu för tiden. Tror så f-n det, det är motorväg!! HAn skulle bara vända och köra tillbaka, Tänk om han även hunnit vända ...
    Usch. Vill inte tänka på det. Men so sagt han körde alldeles för långssamt för att trafiken skulle flyta, Det borde också bötfällas!!!!
    Ha det så gott och hoppas du får sol i morgon så du kan tvätta fönster, hihi
    Puss och kram <3 nettan

    SvaraRadera
  3. Ja, man får verkligen kalla honom gubb...
    Ska jag berätta en sak till. Varför det gick så bra som det gick eller inte:)
    Det blir en lång kommentar hoppas du orkar;)
    Det börjar med att min man säger en dag att han ska åka till sina föräldrar i skåne och hämta ett laserverktyg till att mäta höjder, Vi skulle anlägga vår tomt då. Precis som han säger det får jag en hem känsla i kroppen att något kommer hända. Så jag säager att jag vill åka med. Vi åker kvällen innan midsommaafton. För att jag var orolig att något skulle hända lämnade vi då två åriga Becca hemma med mormor och morfar. Jag är gravid med Michis i femte månaden. Vi kör först en krongelikrokväg. Jag har berättat för min man vad jag känt så ahn vet. Jag ber honom köra försiktigt och hålla hastigheten-ska det hända något är det här. En väldigt olycksdrabbad sträcka. Till saken hör också att vi har bagagen full med vatteleksaker till midsommarafton som vi ska fira på annan ort. Dit Mormor och morfar kommer med Becca. Så vi åker bara ner till skåna och vänder. Så pga av att det är fullt i bagagen så får jag ställa vår 20 gk tunga resväska i baksätet. Men jag känner att där kan den inte stå om vi krockar, så jag spänner fast den i säkerhetsbältet bakom föraren, då min man.
    När vi kommer upp på E4,an säger jag att skönt nu kör alla åt samma håll, men håll hastigheten, och jag rättar till nackstöden och säkerhetsbältet över min gravida mage. För säkerhets skull. Normal sett ligger vi i 130 på motorvägen men i dag får det bli högerfil och 110...
    Bilar shvichar förbi och min man ligger tålmodigt kvar i 110.
    Och så pang så smäller det.
    Jag kommer ihåg vad jag han tänka, men inte hur jag tar mig ur bilen. Jag står med mobilen i handen på vägen, folk har stnnat och så ringer svärfar...undrar om vi är på väg. Jag mins att jag svarar att vi har krockat och han blir chockad.
    Sedan kommer en kvinna fram till mig och berättar att hon är polis och på vag att börja jobba i Mjölby, jag tar hand om det här säger hon. Jag stod nog som ett frågetäcken och tänkte vart jag skulle ringa, hihi.
    Bakom oss hade vi en långtradare som han stanna , annars hade han kört över vår bil, phu.
    Och bakom honom låg en bärgningsbil... Säga vad man vill, men var detta meningen? jag tror det!
    Allt föll liksom på plats.
    Alla överlevde, gubben blev av med körkortet som tur är.
    Och vi får en livstidsdom, Wiplash som förstört så mycket. Men inte min humor, hihi.
    Och jag har lärt mig uppskatta varje minut, varje dag!!
    Vilken tur att jag spände fast resväskan, den hade vägt som en elefant och mosat min man mot ratten, och Becca slapp en hemsk upplevelse.
    DET ÄR JAG TACKSAM FÖR varje dag:)
    Hoppas du är med fortfarande.
    Gamla måte få kontrolleras, de gör de i Norge, tror jag. Försäkringsbolagen vill det men inte politikerna, de är själva snart där...
    Men denna gubben körde i alla fall aldrig mer!!
    Sov gott min vän <3 nettan

    SvaraRadera

Så glad jag blir om ni lämnar ett litet tassavtryck :)